Jag vill möta
Rustad, rak och pansarsluten gick jag fram -- men av skräck var brynjan gjuten och av skam. Jag vill kasta mina vapen, svärd och sköld. All den hårda fiendskapen var min köld. Jag har sett de torra fröna gro till slut. Jag har sett det ljusa gröna vecklas ut. Mäktigt är det späda livet mer än järn, fram ur jordens hjärta drivet utan värn. Våren gryr i vinterns trakter, där jag frös. Jag vill möta livets makter vapenlös.
- Karin Boye, Härdarna -