Viljan att slå rot

 
 
 
 
Nej, jag hittade ingenting om Mogulriket på bibblan igår, men däremot hittade jag en bok som har fått mig att inse att jag har tidigare varit rädd för att bejaka mina rötter (jag är adopterad från Indien). Henrik Chetan Aspengren (också adopterad från Indien) är historiker, verksam vid Historiska Institutionen vid Uppsala Universitetet och har forskat mycket om Indien. Han berättar i boken att en uppsats som han skrev under sin utbildning handlade om tillhörighet; när räknas man som "svensk", "stockholmare" eller vad det nu kan vara? När blir man tillhörig en viss gemenskap och sammanhang? Vi som är adopterade är svenskar i allt väsentligt; i kultur, språk, traditioner, värderingar, uppfattningar etc eftersom vi kom hit som bebisar och växt upp här. Men det yttre talar ju ett annat språk s a s, så andra uppfattar oss ändå inte som svenskar.
 
Jag har långt ifrån läst färdigt boken, har väl kommit ungefär en tredjedel. Men redan har den gett mig så mycket tankar. Att jag äntligen vågar bejaka mina indiska rötter, har att göra med att jag har vågat bejaka att jag är ovanlig inte bara till utseendet utan även min hjärna fungerar ju annorlunda, samt att min barndom har lett till PTSD. Så, jo, man kan lugnt säga att jag är ovanlig.
 
Min psykolog säger att jag ska sluta säga onormal för det har en negativ klang - dessutom, vem är normal och vad är det? Kan ju betyda olika saker under olika tidsperioder, i olika kulturer etc. Hon säger att hon föredrar termen ovanlig. Den har en mer positiv klang. Tänk er en normalfördelningskurva:
 
 
När folk använder begreppet normal, är det egentligen vanlig de menar, att man tillhör mittzonen i kurvan. Sticker man ut på något sätt är man inte "normal", fast egentligen borde man ju säga ovanlig, att man hamnar i nån av de övriga zonerna. Hur som helst, jag har accepterat att jag är som jag är, ganska så ovanlig. Och - när man tänker på det: visst är det roligare att vara ett original än en kopia?
 
Fortsatt trevlig sommar på er. Läs och lev och var er själva, oavsett var på normalfördelningskurvan ni befinner er! Avslutar med ett citat från boken; Den som förlorat sig själv ur sikte tidigt i sitt liv kommer att behöva ägna mycket tid åt att få syn på sig själv.
 
Nu ska jag se färdigt en film. Sitter ute på balkongen i den ljusa och varma sommarkvällen. God natt och Guds frid!
 
 

Liknande inlägg

Till top